Leyɗeele Afrik ina poti
ustude yelaade leyɗeele mawɗe ɗe; leyɗeele Afrik walla tokoose ɗe ina poti
ummaade e joɗnde haa janngina jangde moƴƴere haa mbaawa ittude ngaluuji mumen
keewɗi gonɗi e nder leydi walla nder ndiyam. Leyɗeele ɗe ina poti kadi janngude
e waɗde kaalisaaji mumen e karallaagal ndema e ngaynaaka haa mbaawa jogaade
nguura nder leydi sabu so ɗe ceeraani e jiggoore ɗe njaltataa e baasal e heege.
So en ƴeewi leyɗeele men ina njogii ndiyam keewɗam; ina njogii leyɗeele
moƴƴooje ndema e ngaynaaka kadi eɗe njogii henndu e naange ñande kala; ɗuum fof
ko fartanngeeji we poti huutoraade ngam yaltude e baasal e heege.
So tawii eɓɓooji
ƴellitaare leyɗeele tokoose ɗe ko leyɗeele mawɗe ɗe mbaɗata ɗumen; ɓe mbaɗata
ko eɓɓooji naftooji ɓi. So en ƴeewi ko nanndi e leyɗeele hono NISEER ;
MORITANI; CAAD ekn…leyɗeele mawɗe ɗe mbiyata ɗe ko yo ɗe ngoppu ngaluuji nder
leydi maɓɓe walla nder ndiyam yoɓe ɗal njaltinee njeeyee so kaalis o dañaama ɗe
cooda ko ñaametee e leyɗeele mawɗe ɗe tawa ɗe tampinaani koye majje e waɗɗe
kaalisaaji keewɗi e ndema walla ƴellitde ngaynaaka walla awo.
Won e leyɗeele jogiiɗe
kaalisaaji keewɗi tawa ngalla leyɗeele to ndema moƴƴata; njiyti ko arde e nder
leyɗeele tokoose ɗe haa teengti noon e nder Afrik njokkondira e laamu luwa leyɗeele
duuɓi 99 tawa ko ko weeɓi; kadi ɗe keewi remde ko ko ñaametaake e leyɗeele
tokoose ɗe; ɗe nawa ndemanteeri ndi leyɗeele maɓɓe walla ɗe njeeyoya ɗum leyɗeele
goɗɗe. Afriknaaɓe fof ina poti ummaade ndaroo kaɗa laamuuji mumen yeeyde walla
luwde leyɗeele ɗe walla hay sinno leyɗeele ɗe ina luwee joom leyɗeele ɗe
ndiisnondiree haa mbaawa heɓde heen; kadi yimɓe mumen mbaawa gollaade heen;
kadi tawa ko remetee ko ina ñaamee e leyɗeele he. Afriknaaɓe ina poti ummaade
ngam dawrugol leydi e nder leyɗeele he ina waylee natta wonde dawrugol donangol
e koloñaal en sabu ngoon dawrugol wiyata ko leydi ko laamu jeyi.
Sinno leyɗeele Afrik
ina njoginoo yiyannde mawnde woɗɗunde ina potnoo ko adii fof ƴeewde wallude
remirooɓe jummbu jalel; remirooɓe juuɗe tawa ina kaɓa e yooro e mbonnande jawdi
ndariindi haa mbaawa dañde ko nguurdi e ndema mumen he. Alaa fof ko ɓuri
yurminaade e yiyde remooɓe dowry so waadere memii leydi; ƴetta gawri ira e
leydi; so huɗo fuɗi ndemira jalel; peƴƴa leɗɗe ngam waɗde galleeji ; kullo gese
mumen; kono ngam ngakkeende toɓo gawri ndi yooro ; ɓe njalta gese ɗe tawa hay
abbere ɓe ndañaani heen. Laamuuji leyɗeele Afrik gonɗe e Saahel poti ko jogaade
eɓɓooji ngam dammude diƴƴe toɓo bonooje e ndunngu kala haa mbaawa mallude remooɓe
dowri; mballa ɗumen e giriyaasuuji; mɓalla ɗumen e aawɗeele jaawɗe haa tampere
mumen waawa jarde; ɗuum ɓuri tuusde ɗumen ko ñaamete e kala saha. Remmooɓe
dowry kadi ina poti ƴellitde ganndal mumen ko fayti e ndema e ngaynaaka so
laamuuji mballii ɗumen; hono huutoraade dubuuje ngam moƴƴinde leydi; waɗde huɗo
maayko e nder ngesa ngam jaggude ndiyam walla leɗɗe joorɗe e kaaƴe e nokkuuji
baamirɗi ngam ustude doole waameeji hoto leyɗeele mborjude tawa kuutoraaki
Eŋere.
Hannde tawaama wonde
ndemanteeri walla tebbuuli tawa mbaɗaaka geɗe goɗɗe haa mawnina ɗumen ɓuri
sellude e baɗeteeɗi porodiiji ɗi; kala nde ɗeen geɗe njaali e ndema walla
ngaynaaka leyɗeele Afrik ɗe mbooraama sabu ko e majje societeeji ndema walla
tebbuuli keewɗi ngarata ina ndema ina ngayna ngam yeeyoyde. Ngoƴa maɓɓe ko
dañde ngañaari wonaa dañde ko ñaami. Yimɓe heewɓe hannde wonɓe e leyɗeele mawɗe
ɗe ñaamataa ko waɗaa porodiiji.
Ɗuum fof wawata gasde
tan ko so leyɗeele Afrik ɗe njaɓi ƴeewde waylude dawrugol jangde leyɗeele mumen
haa mbaasa tuugnaade e dawrugol walla ganndal leyɗeele mawɗe ɗe sabu ɗeen ko
njeeygu tan woni ngoƴa mumen; ko ñaamee ina njogii; Afrik ina joginoo gannde
hanki gila e Ndema haa Ngaynaaka haa e Awo ekn…..kono ɗeen gannde mbonnitaama; ɓe
mbiyaama ko ɓe majjuɓe; ko ɓe heefereeɓe haa ɓeen yimɓe ngoppinaɓe ko ɓe
ngonnoo ko; ɓe mbaɗta huutondirde e maɓɓe ɓe puuntaɓe.
Paamen wonde ko Afrik
woni Duunde Yaakaare; Janngo Aduna. So toon rappi ko gaay ɓe payti; so ɓe
paytii gaay tawa ko e jangde maɓɓe coɗiɗen; pine maɓɓe njeeɓeten; ɗemɗe maɓɓe
kaaleten; en mbaawaa riiwtude ɓe. Mbaawen riiwtirde ɓe tan ko geɗel; ngartiren
no njiyratnoɗen hanki aduna; njanngen ɗemɗe men; ƴelliten pine men; ndema men;
ngaynaaka men; awo men e mbaydi taaniraaɓe men. Ɓe ngujjiino en hanki; ƴeewen
feewnude hannde haa ngujjitoɗen ɓe janngo.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire