samedi 12 septembre 2015
mercredi 9 septembre 2015
Le Malheur de l`Afrique est l`exploitation de ses richesses par les pays industrialisés en complicité avec ses dirigeants.
Beaucoup d'encre a coulé sur ce sujet et beaucoup d'analyses pertinentes ont eté faites mais helas, aucune perspective. Les jeunes doivent etre édifiés et éclairés sur ces sujets qui ont toujours eté d'actualité dans notre cher continent. En rappelant l'histoire de la traite negrière, l'esclavage, la colonisation, la décolonisation, les indépendances, La Baule et j'en passe, nous ne voulons point jeter tous nos malheurs sur l'occident mais éclairer aux uns et rappeller aux autres que peut etre les choses ont change mais la main mise de l'occident sur l'Afrique persiste. Quand la France avec le verbiage de ses dirigeants veulent faire croire aux esprits faibles la fin de la France- Afrique, nous ne devons point l'accepter car elle ne disparaitra pas mais pourra changer de forme. La France-Afrique restera une mafia organisée avec des mécanismes politiques, economiques et militaires qui continuent à lier la France à ses anciennes colonies. Les dictateurs constituent des véritables caricatures de cette France-Afrique. La france continuera toujours à créer des conflits entre les ethnies d'un meme pays: Hutus et Tusti au Burundi et au Ruwanda, Rebellion touareg au Niger, MNLA au Mali, pour ne citer que quelques exemples. La France avait promis de retirer ses bases militaires en Afrique et elle l'a peut etre fait dans certains pays mais il semblerait que le dementellement de la lybie ne visait pas seulement à tuer Kaddafi car il était un president génant mais aussi il faudrait que la France renforce sa presence militaire au Sahel. pensez- vous que la France ne pouvait pas si elle le voulait empecher les jihadistes à fuir avec les armes de la lybie vers le Mali, le Niger etc...? La guerre du Mali avec les Jihadistes peuvent nous donner raison car il y a eu l'opération Serval et aujourd'hui la Minusma est présente au Mali. Pourquoi les français ont refusé de rentrer dans Kigali? Il y' a eu l'opération Barkane aussi en Centre Afrique.
La démocratie a eté imposée à l'Afrique en réalité pour véhiculer des valeurs occidentales non en terme de liberté (valeur universelle) mais en terme de mécanisme permettant de protéger les plus puissants.
En terme de perspective, scellons notre unité et notre solidarité afin de nous frayer des chemins idoines et poser des jalons de développement sans langue de bois. Notre combat aujourd'hui est l'éducation pour pouvoir bien cerner le monde économique, politique et surtout militaire. Les gou vernements africains doivent etre poussés à investir plus dans l'éducation car aucun pays africain ne finance son education en totalité aujourd'hui. Si nos systèmes educatifs dependent des soit disants partenaires financiers et techniques qui n'ont pas pu respecté leurs engagements à allouer au moins 0,7 % de leur PIB à l'Aide Public au developpement, l'education des enfants en souffrira et à long terme les pays eux-memes. Cherchons d'abord à nous nourrir nous memes car sans l'auto-suffisance alimentaire, nous resterons dépendants et importateurs des produits alimentaires des pays industrialisés alors que l'Afrique possède des terres arables, de l'eau en abondance et un grand potentiel d'energie solaire et eolienne.
Chers frères, levons nous pour travailler dans le vrai sens du terme pour arracher notre independence Alimentaire, Educative, Economique, Politique et surtout militaire. Digérons petit à petit ce qui nous arrive tout en avançant lentement mais surement.
Je ne saurai terminer sans poser une question comme d'habitude pour continuer à vouloir élever le débat;
Comment faire développer l'Afrique si les africains ne veulent se retrouver sur le fauteuil presidential que pour voler la sueur du peuple mis dans l'ignorance?
samedi 29 août 2015
Caɗeele Jaŋde e nder leydi Moritani
Caɗeele jaŋde ɗe njogorɗen limtode les ɗe won e
majje ummii ko e Laamu, ɗeya ko e Jaagorgal kalfinaangal Jaŋde, goɗɗe ɗe ko e
Renndo maa mbiya Galleeji
1)
Ustugol pirlitte ko fayti e Jaŋde
2)
Borjugol duɗe laamu
3)
Baasgol potal gila e fuɗɗooɗe hakkunde
sukaaɓe leydi kala
4) Jannginooɓe huccude to duɗe ɗe ngonaa laamu
5)
Baasgol ñiiɓgol dawrugol Jaŋde
6)
Baasgol ñiiɓgol doole ɗemngal walla ɗemɗe
jannginirɗe
7)
Baasgol soɗde ɗemɗe ngenndiije e duɗe
laamu
8)
Baasal duɗe timmuɗe
9)
Ŋakkugol humpito jannginooɓe
10)
Baasgol ñiiɓgol ɗowdi jaagorgal Jaŋde
11)
Baasgol yarlitaare renndo
12)
Baasgol diisnondiral hakkunde ɗowooɓe
dawrugol Jaŋde e galleeji e jannginooɓe
13)
Baasgol waɗde kaalis ngam heblude sukaaɓe
hade mum en naatde duɗe Tolno Lesleso
14)
Keeweendi sukaaɓe e nder suudu jannginirdu
15)
Keeweendi maccieeruuji wonande cukalel
16)
Baasgol prograammuuji waɗtorde pinal leƴƴi
fof
17)
Ŋakkeende birnorɗe e nder duɗe
18)
Baasgol heblooji yerondirde e jehre golle
19)
Ŋakkeende nguura wonande sukaaɓe ummiiɓe e
galleeji doofolli
20)
Jaŋde waɗteede ‘ideologie’
21)
Ardin’de dawrugol keewal janngooɓe woppa
kalitee ko janngetee ko
22)
Duɗe waasde jogaade weeyo moƴƴo
23)
Baasgol laamu waɗde jannginooɓe e weeyo
moƴƴo
24)
Ŋakkugol defte janngirɗe wonan’de almuɗɓe
25)
Ŋakkeende duɗe ngam jaɓɓaade sukaaɓe woppiɓe
duɗe gaadanteeje
Peeje potɗe sakkeede ngam moƴƴitin’de jaŋde
Ko goonga ko ɓuri heewde e geɗe jowitiiɗe e Jaŋde
ko laamu foti waɗɗaade, kono won e geɗe waɗɗii ko renndooji e galleeji.
1)
Ƴeewtaade koɗki men : seertude e koɗki
gruel maa nguron. Ƴeewde tawtondirde ngam ngam waawde jogaade gure mawɗe tawa
Ekkolaaji Timmuɗe ina e mumen. Ekkol class gooto walla clasuuji ɗiɗi mbaawaa
moƴƴin’de jaŋde.
2)
Goongɗin’de won’de ko jaŋde ɓamtata leñol,
ƴellitde renndooji e leyɗeele
3)
Yarlitaare waɗde pirlitte e jaŋde sukaaɓe
4)
Ƴeewde sosde duɗe keblooje cukalon ngam
naatde Tolno Lesleso
5)
Ƴeewde huutoraade humpito jannginoɓe men
yahɓe retraite so sosde Ekkol joɓeteeɗo walla yoɓde ɗumen ngam rokkude sukaaɓe
Kuuruuji
6)
Ƴeewde sosde Ekkol Secondaire hedde kayhayɗi,
jaɓa ƴeewde jannginooɓe humpitiiɓe, yoɓa ɗumen njoɓdi moƴƴiri ngam njanngina
sukaaɓe ko nafata
7)
Hirjin’de sukaaɓe men so kooti gure yoo
mbaɗ ‘ Couruuji poofte’ walla so ɓe njahaani eɓe mbaawi wallude miñiraaɓe maɓɓe
8) Ƴeewde artirde jannginooɓe men saasɓe e nder
gure men ngam njanngina sukaaɓe men
9) Ustude golle sukaaɓe e nder galleeji haa
teengti noon e sukaaɓe rewɓe
10) Hirjin’de e anndin’de jinnaaɓe won’de jaŋde
ko ‘droit’ cukalel
11) Hirjin’de BPE hol ko foti darnde mumen
12) Faamnude won’de ko maa duɗal, jannginooɓe e
galleeji ndentina doole mumen nde jaŋde waawa ɓamtaade
13) Ƴewde waɗde njuɓɓudi e gure he ngam so sukaaɓe
njawtii fayde ‘College’ ina njahdee, ina ndefanee, ina ndeenee haa teengti noon
e sukaaɓe rewɓe
14) Hirjin’de ngam ustude ‘dewle doƴɗe’ ngam
rokkude sukaaɓe rewɓe fartannge jokkude jaŋde mumen haa tolnooji toowɗi
15) Hirjin’de jaargaaji e joom kaalisaaji en yoo
mbaɗ jawdi mumen ngam maa janngi’de ɓiɓɓe mum en caggal leydi walla waɗde ɗumen
e Ekkolaaji maƴƴi ɗo e Nuwaasot
jeudi 23 juillet 2015
Nguyka Ndagnaaka: Leydi maa jeyi wonaa Njeeygu ko hurum
Hannde o, leyɗeele keewɗe tawa ko jahruɗe yeeso to bannge 'Technoloosi' tawa ngalaa leyɗeele ɗo Ndemi, walla ina njogii leyɗeele ɗo Ndemi kono ngalaa jehreedi ɓadiiɗi, walla ina njogii leyɗeele ɗo Ndemi, jehreeji ina ko badtii kono pirlitte mumen fayto e njoɓdi gollotooɓe ina Keewi, walla kubbal ngal leyɗeele mumen pawata mumen e se na ndi mbayla ndemanteeri ina ina mbaɗta ɗum goɗɗum saɗti.
Ko ɗuum addani, ɗiin sosieteeji mawɗi njiyti jooni ko e jokkondirde laamuuji leyɗeele noddirteeɗe doofolle walla baasɗe ɗe, ciifondira e Muen nandire binndaaɗe jowiteeɗe e LUWGOL leyɗeele ɗe e daawal duuɓi 99, tawa kala EKTAAR 1, 1 kb jarata dolaar walla's mum. Ko ɗuum waɗi hannde sabu coggu ngu weeɓde e yantude kadi na e ɓe ngarii leyɗeele ɗe ɗe njoɓata gollotooɓe ko seeɗa, kadi kubbal eɗe newnana eɗe mbaɗti ɗum No. dawrugol kesol ngam jiimde e leyɗeele tokoose ɗe. Ɓe kaaɗaani tan e neldude Sosieteeji maɓɓe mawɗi garooji ina kosa Oil, Kanne, uraaniom, liɗɗi ekn ... ..tawa ɗi mbaɗdi maalde ko e laamuuji bonɗi laamiiɗi leyɗeele ɗe.
Ɗuum ko boomaare mawnde wonande leƴƴi haa teeŋti noon yimɓe e dowri sabu caɗeele ɗe ko e maɓɓe payi. Hakkunde yimɓe dowri e leydi ko huunde mawnde nd weeɓaani sifaade walla faamde haa teeŋti noon sifanaade e walla famminde ɗum neɗɗo mo alaa JEYI anndaa JEYI. Leydi e neɗɗo njiidi walla ɓurii nih jiidigal, hakkunde Jeyi e Joom mum hakkille waawaa sifaade haa timma waawi tan ko annominde.
Tawde mbiy ɗen so jeyi kaalee ina ko yimɓe dowri toɗɗa. Jeyi leydi KB GENO jibbini Barke mo e neɗɗo dowri gila e njaatiraaɓe, yo ɓe nguur e dow mayri, ɓe kuutoroo Barke mayri gila Ndiyam e, e ñaamde haa, haa e huɗo jawdi, e ɓesnooje haa, haa e leɗɗe. So in ƴeewii neɗɗo dowri huutortoo tan ko ndiyam ngonɗam e dow leydi: yara heen, defira heen, lootoroo heen, huutoroo ɗam bannge ndema, jawdi mum yara heen, kullon Laddé, ndiwri e leɗɗe e puɗi kadi nguura heen.
So in ƴettii lekki puɗoowi e dow leydi nafoore makki gasataa: gila e henndu poofeten ndu ɓuuɓri e, e ɓesnooje haa, haa maa yummaaje defirɗe leɗɗe e e e baaji care baɗirɗi juri e ngori e keɓɓi demmba haa haa tiba feewnude diñoore ngam ngam e jaalal tammbaade tiba haa haa e e kaggu tuntuleeji haa haa tagareeji e e e dankiiji haa haa sakeeji e ndallaaji paabi e howde galleeji gese maa haa wuro e feewnude karaŋeeji burɗe e e e Sabbi oxidase tooñɗe e e e boɓi unuɗe haa haa blade haa calɗi e e haa haa luugal njinndaangu e e wooronnge jalo haa haa jinndaangu e e e geppendal leggal goppu haa maa ... lajal ekn in mbaawaa gaynude nafoore lekki in njubbat heen seeɗa tan.
Ko e dow leydi wuuretee, ko e mayri the kadi sakketee Saanga nd maaya. Leydi Barke donaaɗo ko mo njaatiraaɓe daccani taaniraaɓe, taaniraaɓe ɗaccani ɓiɓɓe, ɓiɓɓe ɗaccana ɓiɓɓe mum haa e ɓesnguuji garoyooji. Jeyi noon ina heewi to reeniraa ƴiiƴam. Jeyi keewɗo tabitiniraa ko ƴiiƴam. Ko adii nd Sammba Fiyaaka Moggii in Naata e nder Afrik, jeyi ina tabitnoo, kono nd ɓe ngari ɓe Bonni jeyi o ngam huutoraade leyɗeele ɗe, ko ɗuum laamuuji ɗi Ndoni, mbaɗti wiyde leydi ko haa Laamu jeyi teeŋti noon ndi e ndi yeñtinaaka.
Eɗen njaakorii ko Ndema tabitini jeyi hay Sinno in ngonaa wiɗtuɓe No. feewi. Kono tuugniɗen tan ko e sikke, waɗi ngesa eggintaake noon. Aynaaɓe Kanum in KB eggooru hoɗooru in ngonnoo. Ko goonga nih gaynaako fof Sokli Laddé ina mo maa nokku Durni jawdi mum.
Nde tuubakooɓe NAATI in nder leyɗeele ɗe, ɓe naatni ndemanteeri kesiri e nder ndema leyɗeele ɗe. hono liige, Cacawo, Gerte ekn ... .tawa ndiin ndemanteeri koko yeeyoytee walla waylortee caggal leydi. Haa haande do ko ngool dawrugol tan yehetee ngam woownude yimɓe ɓe ko nanndi OMAFRA e e e Bŋsalle Pompiteer ngoppa haa maa Gawri Suuna ndiyamiri walla ndiya ɓuri e ñoobuku haa maa maa ñendiko Feela jaawɗo walla Feela leelɗo maa maa samme sewil maa maa dene ngaale faataato. Hannde kaaɗdi Tuubaak lomtiima sammba rewo, pompiteer lomtiima faataato. Ɓe naatiniri ndiiɗo ndemanteeri kesiri ko ko Mbele eɗen ngoppa ngoownoɗen ñaamde, mbaɗten jiggoyaade to maɓɓe, walla mbiyen eɗen ndema ndiin ndemanteeri ɓe mbaɗta in yeeyde masiŋaaji maɓɓe doosirɗi, gaawirɗi, coñirɗi, eŋere maɓɓe ekn ...
Nguyka ɓura ɗuum. Laamuuji leyɗeele tokoose ɗe ndallinirta jaɓde sosieteeji mawɗi ngara Luwa leyɗeele yimɓe dowri tawa ko ndiisnaaki ɗumen yiɗde yoo leyɗeele tokoose ɗe njogo 'KISAL NGUURA' kono haa Nanee Boyi laawi nayi sabu:
-
Leyɗeele ɗe ko ɗe HURUM yimɓe dowri
-
Ko ko ko ɗe luwirtee coggu jaafɗo ko ɗe booynaaɗe
-
Leyɗeele ɗe kala ko ko moƴƴe sabu AAWA e majje, soñete
-
Joom leyɗeele ɗe ndiisnetaake
-
Joom leyɗeele ɗe ndokketaake heen ko lowe tawa Kanum in naftortoo
-
Yimɓe nokku ɓe kadi ndokketaake Hoyre ngam gollaade e gese hay so he walla ngolliima e majje njoɓetaake poti yoɓeede ko, ko mbaɗtetee maccuɓe gollotooɓe e nder jeyi mum in
-
Ndemanteeri ndi ko kadi so soñaama caggal leydi yeeyoytee
Laamuuji ɗi poti neheede ina, ina yimɓe dowry poti fotndude fof haa heen jeyi mum in mbaawa tabitde, mbaasa hepteede. Laamuuji ina poti fammineede wonde JEYI wonaa NJEEYGU ko HURUM.
So in ƴeewii leydi Moritani ndi ɓurɗen anndude gila e ndi Laamu satigeeɓe, nd nokku daɗiiɗo mayo Senegaal innirtenoo NAMANDIRU haa o e o Laamu almameeɓe nd nokku wonti Futa Toro, hareeji jeyi ina ngoodnoo hakkunde safalɓe e ɓaleeɓe, walla nih hakkunde ɓaleeɓe e Koye mumen. Kolangal FORI, diiwaan kayhayɗi ko Kanum woɗnoo nokku demirɗo ɓurɗo wonde pooɗondirteeɗo, ko ɗuum waɗi hareeji keewɗi mɓaɗi ɗoon kadi laamuuji keewɗi tuddiniino ɗoon. Ko kolangal ngal addatnoo JIINGE, NGAPPUGU e GUUMEL bayliraaɗo seynimaadi hande wonnoode Laamorɗe haa teeŋti e Laamu satigeeɓe noon.
vendredi 3 juillet 2015
Cellal Yumma e Ɓiɗɗo
Nehdi ko
fayti e cellal Yumma e Ɓiɗɗo ina himmi no feewi e nder renndooji. Waɗi noon ko
Yumma woni jibinoowo ko ɓiɗɗo woni jibinteeɗo. Ko ɓiɗɗo ummotoo e reedu yumma
mum naata e nder aduna. Yumma e Ɓiɗɗo fof kiisetee ko tagooje leefɗe potɗe
walleede. Ko goonga e renndo fulɓe Baabiraaɗo heewaani wallitde Yummiraaɗo no
feewi saanga nde o sowii; haa jibina haa ɓinngel mum mawna. Kono Baabiraaɗo ina
foti wallude Yummiraaɗo saanga nde o sowii; haa o heptoo; haa ɓinngel makko
mawna.
En ngonaa
fanniyanke ko fayti e cellal; kono GENO rokkude en fartaŋŋe gollaade e pelle ɗe
ngonaa laamuyankeeje e yirlde eɓɓo tawa cellal ina heen; addanii en jogaade
humpito seeɗa ko fayti e cellal Yumma e Ɓiɗɗo.
Hade men
naatde e wasiyaaji paytuɗi e cellal Yumma e Ɓiɗɗo; eɗen nganndi wonde e
hitaande 2000 Aduna o fof renndiino; eɓɓi ko wiyetee ²Payndaale Ɓamtaare².
Fayndaare 4 toɓɓi ko ustude maayde Sukaaɓe 2/3 hakkunde 2000 e 2015. Fayndaare
5 toɓɓi ko ɓeydude cellal Yumma 4/5 hakkunde 2000 e 2015. Kono so en ɓetii seeɗa ;
maa en taw hay sinno won e leyɗeele taaɓiiɗe seeɗa ; alaa fof e leyɗeele
tokoose ɗe jogorɗe yettaade payndaale ɗe e 2015.
Hannde ɓetooji
ina mbiya wonde maa won 8,8 milions cukalel ina maaya kala hitaande tawa
dañaani duuɓi 5 tawa 2/3 e ɗeen maayɗeele ina mbaawno faleede haa teeŋti noon e
rafiiji Ɗojjo; Ndogu Reedu; Jontinooje e Ŋakkeende Nguura. Ko ɓuri 35000 debbo
ina maaya e kala hitaande; ko ɓuri 2000 000 tiggu ina maaya ñande njiibinaa
nde.
Fayndaare ko
fayti e CELLAL e ÑAMANTEERI e nder aduna he ko : Wallitde ngam ustugol wallitde
kuuɓtidingol wonande yummiraaɓe e sukaaɓe (Les duuvi 5), Ngam yettaade ndeen
fayndaare; geɗe tati garooje ɗe ina kimmi:
1- Ñamminde Sukaaɓe e Yummiraaɓe ñamri
moƴƴiri
2- Hisnude Sukaaɓe e yummiraaɓe e
rafiiji
3- Rokkude Sukaaɓe e Yummiraaɓe geɗe
cellal ɓurɗe himmude
Laawol ngam ɓamtude
cellal Yumma e Ɓiɗɗo ɓuri joofaade ko aadaaji paddorɗi tawa njowitii ko e geɗe
goɗɗe tŋwŋ kadi caɗaani to bannge kaalis ngam haɓde e geɗe gaddooje maayde
Sukaaɓe e yummiraaɓe e ñabbuuli. Rokka hoyre ko rewɓe sowiiɓe; tigguujie sukaaɓe
les duuɓi 2; waɗi noon ko baɗte ɓurɗe teddude wonande maayde e rafi e rafi ñaamde; ko ɓeen yimɓe ɓuri
farlude. Baɗte rafi ñaamde wonande ɓee yimɓe mbaawaa heɓɓiteede so ɓooyi e nder nguurndam kadi ina njogii baɗte
duumiiɗe.
Geɗe ɓurɗe himmude paytuɗe e Rewɓe
Sowiiɓe(0-9 lebbi)
1- Ñamri
Moƴƴiri
2- Kebbitgol
Feer Folat
3- Ñakko
paytuɗo e Tetanos
4- Kaɗgol e
Cafrugol kaɗowol jontinooje
5- Keblagol ngam jibinde e eɓɓude e
laayondirde cowagol
6- Haɓaade jalɓi
7- Jogaade safaara ko adii nde jibinta
wonande debbo cowiiɗo e caggal nde jibini e kaɗgol Yumma raaɓde Ɓiɗɗo e
koolkisagol ko fayti e SIIDA e ƊOYRU e RAFIIJI
Geɗe ɓurɗe himmude paytuɗe e Sukaaɓe(0-24
lebbi)
1- Muuyningol tawa ko kosam enndu tan
2- Safaruuji ko adii jibingol
3- Sooɗoraade Junngo mum saabunnde
4- Ñamri timmitinoore njuɓɓundi
5- Feer juɓɓuɗo
6- Timmotiral Vitamine A
7- TRO=
kebbitgol ndiyam
8- Kaɓgol e
ƴeewgol safaara ko fayti e IRA (Infections Respiratoires Aigües)
9- Ñakkugol
timmungol pawingol e duuɓi
10-
Kaɓgol e ƴeewgol safaara paytungol e IRA
11-
Haɓaade jalɓi (+ 12 lebbi)
Maale bonɗe
wonande Tigguuji
1- Caɗeele foofaandu
e muuynugol
2- Caɗeele
ñaamgol e muuynugol
3- Paawngal
4- Ɓuuɓgol ɓanndu
so memaama
5- Giddugol
6- Ɓanndu e
gite oole
7- Weyweyko boɗeejo ; ɓuutngo
e mbordi (dononɗe oole nder gite )
8- Ɓuutgol e gojjugol ɓanndu; mbordi maa
henndu ndu welaani sara wuddu
Maale bonɗe wonande jontinooje
1- Baylagol hakkille
2- Donkugol
yarde
3- Tuure
heewnde
4- Paawngal
mawngal
5- Foofaandu
yaawndu e saɗtundu
Maale bonɗe wonande ɗojjo becce
1- Foofaandu yaawndu ; wonande
sukaaɓe yahrooɓe e lebbi 2 haa e 12 ; poofaali 50 e nder hojom
2- Caɗeele foofaandu; cukkugol kine
3- Jangol ƴiyel ɓernde
4- Ɗojjugol cukalel ko ɓuri jonte 2
5- Donkugol muuynude; maa yarde e ɗojjugol
jokkondirngol
mercredi 1 juillet 2015
SEƁƁITIIƁE PORTII KOYNGAL E NDER LEYƊEELE AFRIK
En mbaɗiini
winndannde e jonte ɗeya ɓennude tiitoonde mayre woɗnoo ko AFRIK nana hakkunde
Martu Selbiyannkooɓe e taande Imperialist en. Caggal Wolde Adunayankeere
Ɗimmere Leyɗeele dennduɗe Amrik hono USA e Ngendiiji Sosiyalist Sobietik hono
URSS njalti hono leyɗeele ɗiɗi ɓurɗe jogaade kaɓirɗe hare ɓurɗe bonnde kadi
kala heen leydi ina reentii gonndi ina yaakori hay so bonnii ndi leydi kañum ne
yahdat heen; ɗe ngonti ko kañnje ɗiɗi tan nduhii tuubaaji. Ɗee leyɗeele ɗiɗi
naatni e Aduna he ko wiyetee ²Hare Ɓuuɓnde² ko anndiraa `Guerre froide`. Leyɗeele
keɗdiiɗe ɗe ndewi ko e ngootiri e majje; aduna o feccii e pecce ɗiɗi; heen
feccere rewi ko e URSS ndeya feccere rewi e USA; hareeji keewɗi mbaɗi hakkunde
leyɗeele keewɗe tawa saabii ɗum ko kañnje; hareeji hakkunde yimɓe leydi
ngootiri mbaɗi haa heewi tawa ko kañnje caabii; ndeen hare ɓuuɓnde jokkii haa e
kitaale 1989- 1990- 1991. Ko e ɗeen kitaale Ɓalal berlin fukkii; URSS saakii.
Yimɓe heewɓe ina tuuma George Bush laaminooɗo Amrik e oon sahaa suɓaade yo
aduna o jiiɓo mbele yimɓe ndonka nganndude to payi haa Amrik waawa hoonaade
waawa huutoraade leyɗeele kala. Ko ndeen ɓe njani e Iraak ɓe tuumi ɗum ina
jogii kaɓirɗe Simik caggal nde ɓe ngemmbunoo ɗum yoo fiy walla haɓ e Iran fotde
duubi jeetati ngam hoto Iran Siit dañde doole e ndee hettere leydi. Caggal
njanngu 11 Septembre 2001; tawde gaño Amrik gadano hono URSS yani; ɓe mbiy gaño
ɗimmo o ko Islaam yo ɓe mbaɗ feere ɓe itta ɗum e aduna tawa kadi eɓe lutti
ngemmbude leyɗeele juulɗe mawɗe hono Sauudiyya e Katar e Egipt ekn...Ben laden
ko kamɓe tagi ɗum ko kamɓe kadi mbari ɗum nde natti nafde ɓe waɗti lorlude ɓe.
Hannde waɗi noon Islaam wonti Islaam politiki leyɗeele mawɗe ina kuutoroo
peccoor hakkunde Sunnit en e gardagol Sauudiyya e Siit en e gardagol Iran. Nde
Amrik liɓi laamu Saddaam Huseyni; ɗuum addanii Siia en woɗnooɓe Iraak yiɗde yoɓtaade
ko Sunnit en mbaɗatnoo ɗumen e laamu saddaam; Iran kadi walliiɓe mbele Siit en
ina njogoo doole. Kono en njiyi nde koninkooɓe Amrik njalti Iraak waɗi noon ko
Barak Obama e nder Kampaañ mum ngam laamaade fodiino wonde maa yaltin koninkooɓe
ɓe Iraak sabu gonal maɓɓe toon welaano yoga e amriknaaɓe haa teeŋti noon e
Demokraat en sabu heewii ɓiɓɓe amriknaaɓe waasɓe toon piɗtaali mumen e yantude
kadi gonal maɓɓe toon ina naamndi noo pirlitte keewɗe hono kaalis keewɗo.Leyɗeele
Aarabeeɓe hono Sauudiyya e Katar e Kuweit ekn...ko kañum en mballatnoo ko
wiyetee SEƁƁITIIƁE ɓe ko; kono ɗe mballiratnooɓe ko yo ɓe njah ɓe kaɓoyee leyɗeele
goɗɗe hoto ɓe mbiyde eɓe ƴeewa laamu e nder leyɗeele Aarabeeɓe ballooje ɓe ɗe.
En njiyii kadi hono Amrik e cibooji mum hono Farayse e Engelteer mbardi
KADDAAFI e no caggal makko woni e fiinirde ɓe. Jangol laamu Kaddaafi maa addan
Seɓɓitiiɓe ɓe bonnude leyɗeele catiiɗe LIBI ɗe. En njiyi LIBI kam yakkiima. En njiyi
no Maali wayi hannde. Fedde wiyeteende DAAIS jibinaa tan ko maa won hitaande
kono en njiyii no fortiri koyngal mum. Leyɗeele mawɗe nguuranii ko Sunnit en
ngam hoto Iraan Siiri Siit en ɓeydaade dañde doole. Hono leyɗeele mawɗe
ballooje Sunnit en mbiyrata ina kaɓoo DAAIS? mojobere ina ɗoon. Alaa ko haɗi
Amrik e leyɗeele Orop faamondirde e Riisi so wonaa Riisi jaɓaani haɓaade SIIRI
e IRAAN. Coggu barigal petorol yande saabii ɗuum ko Amrik waɗtii yaltinde ko ɓe
mbiyata petorol a gaz de schist kadi waɗde maalde e Sauudiyya mbele ina saloo
ustude ko yaltinta e petorol ko mbele URSS tawde ina jogii petorol kadi ina
wondi e HIIƊEEDE mbele doole mum ina ustoo. Goonga o wonaa leyɗeele mawɗe ɗe
ina ngoƴa ko Riisi yantine Kirime e leydi mum walla kadi no yiɗiri yantinirde
IKREEN e leydi mum nih; ɗe njiyi ko helde doole Riisi mbele ina natta yeeyde
Siiri e Iraan kaɓirɗe bonɗe. Hannde fuɗnaange ɓadiiɗo ina jiiɓii kono ɓuri
bonde noon fof ko ngonka Afrik haa teengti noon e Afrik bannge worgo sahara.
DAAIIS so yantondirii e ALKAAYDA e ANSAAR DIIN e BOKU HARAM ekn... leyɗeele
hono LIBI; TINISI; MALI; MORITANI; NIGEER; CAAD; KOT NDIWAAR; NIGERIA;
KAMERUUN; SENEGAAL; GINE; GAMMBI ekn....ngontat no SOOMAALI nih. En njiyi no
DAAIS gollorii wanngotooɓe to Suus; so en njiyii njanngu ANSAAREDDIIN e Mali
hakkunde mum e Moritani e hakkunde mum e Kodduwaar maa en nganndu wonde geɗe ɗe
ngoni ko e reɓde. Geɗe ɗe njogori ko wontude cumu alarba waɗi noon ɓeen seɓɓitiiɓe
maa ummii ko e leyɗeele ɗe e koye mumen walla ina njogii heen wallidiiɓe sabu
hannde maa mbiya Islaamiyankoɓe fof ina kaaɓani tuubakooɓe. Kono so tawiino
bone ɗe njanata tan ko e tuubakooɓe baasi alaa kono so ɓeen seɓɓitiiɓe naatii e
ɗee leyɗeele ɗe limtuɗen dow ɗe mbomata ko leƴƴi haa teengti noon e leƴƴi ɓaleeji
waɗi noon ɓe kujjinortoo ko ɓeen ɓaleeɓe diine mumen sellaani kadi yoga e leyɗeele
he ina mbaɗi leƴƴi walla yimɓe ɓe ngonaa islaamiyankooɓe. Jamanuuji mettuɗi ina
ndooki ɗee leyɗeele. Alaa fof ko ɗi mbaawani ɓee seɓɓitiiɓe. En mbeddinooma
naamndal mbiyɗen holi ko foti wonde darnde men caggal nde ngarɗen e LAABI CELI
kono en njiyaani jaabawuuji tawo,
Inscription à :
Articles (Atom)